Monthly Archives: april 2015
Inledningsvis ska jag nämna att många cyklister cyklar bra, tyvärr inte alla. Jag är också själv cyklist så jag ser detta med både cyklistens och bilistens ögon.
En del cyklister verkar leva i tron att det är så att bilister alltid har väjningsplikt mot cyklister eftersom bilar är hårda och cyklister mjuka, men så är faktiskt inte fallet. Det är en alltför vanlig missuppfattning.
Jag höll ikväll på att köra på en svartklädd cyklist, utan reflexer eller lyse, som dundrade rakt ut på en cykelpassage på en rak väg. Jag bromsade hårt när jag fick syn på honom och genom att han gjorde en undanmanöver så undvek vi att kollidera. Nu var jag inte ute efter att kasta pekpinnar omkring mig utan mest mån om honom eftersom han antagligen inte förstår hur dåligt han syns utan lyse och reflexer och att komma dundrande ut över en bilväg i 20-30 km/h i becksvart mörker är liksom ingen bra idé. Jag stack ut huvudet och sa att “Du, lyse och reflexer när det är mörkt ute är en rätt bra idé! Jag såg dig överhuvudtaget inte”. Som svar fick jag ett pekande på marken och orden “Det är min väg!”.
Nej, faktiskt inte. Cykelpassager, d v s de ställen där cyklister ska kunna passera bilvägar, som är utmärkta med vita fyrkanter för cyklisterna innebär inte fri väg för cyklisten. Bilföraren är skyldig att anpassa farten för att inte utgöra fara för cyklisten, men cyklisten har väjningsplikt för biltrafiken. I det här fallet rörde det sig om en cykelpassage på rak väg. Om cykelpassagen ligger omedelbart efter utfarten från en rondell eller en sväng/korsning så har bilisterna dock väjningsplikt för cyklisterna.
Om det däremot rör sig om en cykelöverfart så har bilisterna väjningsplikt för cyklisterna men vid en sådan överfart är gatan för bilisterna märkta med spetsiga trianglar, en väjningslinje. En cykelöverfart märks också ut med en särskild skylt som ser ut som en variant av “herr gårman” fast med en cyklist på. Vid cykelöverfart ska det också finnas fartdämpande anordningar, t ex upphöjning eller s k vägbulor.
Att cykla i mörker utan lyse och reflexer är dessutom också olagligt, så cyklisten ifråga hade fel på flera punkter. Nu tror jag inte han var dum i huvudet utan helt enkelt inte visste vilka regler som gäller och hur dåligt han syns. En bra regel mellan alla trafikanter oavsett trafikslag är att, även om den andre har väjningsplikt, är det bra att försöka etablera ögonkontakt eller på annat sätt avgöra att denne har uppfattat dig innan man kör.
Ett råd till dig som är cyklist – även om det inte behövs körkort för att cykla i biltrafiken, ta reda på vilka trafikregler som finns. Det underlättar för dig eftersom du då bättre vet vad du kan förvänta dig av dina medtrafikanter. Cykla med säkerheten i fokus. För även om bilisten hade väjningsplikt så kommer du som cyklist med säkerhet vara den som hamnar på akuten med kanske livshotande skador, inte bilisten. Och vad spelar det för roll om man hade rätt när man är svårt skadad?
Läs mer om cykelpassager och cykelöverfarter här.
Information om regler kring reflexer och belysning på cyklar hittar du här.
Krama varandra i trafiken som dom sa i rattmuffen!
Idag är det påskafton och de flesta är lediga. Jag kör dock buss den här helgen och har inget emot att väckarklockan står på 03.55. Jag vet, det verkar helknasigt men jag gillar det. Det är något speciellt att gå upp den tiden och åka iväg och jobba. Tyst och stilla ute, fåglar som kvittrar. När jag börjar tidigt har jag förberett allt kvällen innan så 04.10 går jag ut genom ytterdörren hemma.
Som bussförare får man uppleva såväl solnedgång som soluppgång. Inte mig emot, nästan så att det skulle vara förmånsbeskattning på det 🙂 Idag är det som sagt påskafton och morgonen började lite mer stilla än vanligt. Inte för att det brukar vara mycket folk ute en tidig lördagmorgon bortsett från några som ska till ett tidigt jobb (liksom jag) eller några av nattens festprissar som ännu inte hunnit hem. Men denna morgon var det som sagt lugnare än vanligt. Vissa av turerna på 147:an gick helt utan resenärer.
Vid klockan 8 på morgonen kliver det på en ung man på min buss. Han är iklädd Hammarbyhalsduk och har två kassar öl med sig. För säkerhets skull hade han redan vid denna arla tidpunkt påbörjat konsumtionen av innehållet i kassarna. Jag antar att man inte vill riskera att vara nykter när matchen börjar framåt eftermiddagen så det gäller att grunda ordentligt? Ölflaskan som han står och dricker medan han väntar på bussen ställer han snyggt och prydligt ovanpå papperskorgen (inte i) innan han kliver ombord. Månne var hans tankegångar, likt hans förmodade deltagande i supportermarschen mellan Medborgarplatsen och Tele2 arena senare på dagen, inte helt spikraka utan något vindlande.
Apropå fotboll, så denna dag är det supportermarsch mellan Medborgarplatsen och Gullmarsplan och Tele2 arena mellan 12-14 vilket innebär att Gullmarsplans bussterminal är stängd för busstrafik under tiden. Det påverkar en hel del linjer med omlagda körvägar. 144, 160, 164, 168, 188 och 811. De får vända vid Gubbängen eller Linde. Tyvärr kör jag ingen av dessa linjer idag, annars tycker jag den här typen av spektakel med omlagda körvägar kan vara ganska kul. Lika muntra var dock inte alla av de kollegor som drabbades. Bland annat var en kvinnlig kollega, som åkte med mig upp till garaget, något fundersam hur rasterna och pauserna (som normalt ligger i Gullmarsplan där vi har rastlokal) skulle gå till i Linde där lokal saknas helt. Manliga kollegor som saknar blygsel kan kanske göra sina behov i en buske men de kvinnliga har det ju inte lika lätt. Hur det gick med den saken vet jag inte.
I övrigt kan man notera många “Glad Påsk” från resenärerna (som naturligtvis besvarades med ett likaledes “Tack detsamma”). Dagens trevligaste komplimang var mannen som klev av vid Liljeholmen och strax innan ankomst stack fram huvudet och sa “Tack för ett oerhört trevligt bemötande!”. “Tack själv och trevlig helg” fick jag ur mig medan jag funderade på vad jag hade gjort – förutom att som vanligt hälsa mina resenärer med ett “Hej”, “Hejsan” eller “God morgon” och ett litet leende. Nåväl, det kanske var det han menade.