med nyfikenhet och förundran

Månadsarkiv: mars 2022

Under en resa med bil genom Europa med Lissabon som slutdestination hade jag mina två DMR-radio med mig – Anytone AT-D878UV handapparat och AT-D587UVIII mobilstation. En resa som tar flera dagar i anspråk (Stockholm-Lissabon är ca 350 mil enkel resa) och ett utmärkt tillfälle för amatörradio. Den fullständiga resan gick via Danmark, Tyskland, Luxemburg, Frankrike, Spanien, Portugal (Lissabon -> Porto), Spanien, Frankrike, Belgien, Holland, Tyskland och Danmark.

Jag var lite nyfiken på tillgången på DMR ute i Europa så här nedan är mina erfarenheter. Att bygga en komplett kodplugg för hela resan kändes som ett stort och tidskrävande projekt. Istället använde jag mig av VFO och manuell inställning av RX/TX-frekvenser, CC och TS.

För att hålla reda på vilka repeatrar som fanns i närheten så installerade jag appen RepeaterBook i min mobiltelefon. Den kan med hjälp av GPS:en visa vilka repeatrar som finns i närheten sorterade i avståndsordning. Den visar också i vilken riktning repeatern befinner sig i förhållande till mig. Kör jag åt sydväst så knappar jag hellre in en repeater som ligger framför mig i den riktning jag kör, än en som ligger bakom eller vid sidan av mig. Tyvärr är inte alltid databasen i RepeaterBook uppdaterad men är ändå en stor hjälp.

Utanför Sverige används ofta repeaterskift på 7.6 MHz eller 9.4 MHz på 70 cm. Både minus- och plusskift förekommer. De allra flesta DMR-repeatrar finner man på 70 cm.

Brandmeister eller DMR+

I Sverige kör nästan uteslutande alla repeatrar via Brandmeister men så är inte fallet i andra länder. I Danmark t ex finns en del Brandmeister-repeatrar man majoriteten är DMR+. Att det är olika system innebär att talgrupperna inte är gemensamma. Det finns dock i Danmark en brygga för utvalda talgrupper mellan DMR+ och Brandmeister, så man kan använda talgrupperna 2400-2407 i DMR+ och nå ut i Brandmeister.

Timeslot

I Sverige har vi en rekommendation för användningen av timeslots på repeatrar men det är upp till varje repeaterägare hur de vill arrangera detta. Det verkar dock vara få svenska repeatrar som följer den svenska rekommendationen. När man är ute och kör mobilt har man små möjligheter att slå upp varje repeater och läsa sig till vilken timeslot man bör använda. Jag lyssnade en hel del och använde den timeslot som var ledig eller så chansade jag på TS2.

I de fall jag kunnat läsa mig till information så verkar TS2 vara den bästa chansningen. En ganska vanlig uppdelning ute i Europa verkar vara att man lägger statiska talgrupper på TS1 medan dynamiska hänvisas till TS2. En rekommendation vi kanske skulle anamma i Sverige? Då skulle mobilkörningen bli enklare.

Talgrupper

En reflektion när det gäller talgrupper är att i såväl Danmark, Tyskland, Spanien, Portgual och Nederländerna så används de nationella talgrupperna flitigt. I Sverige är ofta TG240 väldigt tyst och en resurs som jag tycker att vi kunde använda mer. Om inte annat som anropskanal. Det klagas ibland på att aktiviteten är dålig i SM-land – kör ett CQ på TG240 så hörs du i hela landet. Sedan kan man alltid QSY:a till annan talgrupp.

Danmark

God tillgång på DMR på hela resan genom Sjælland, Fyn och södra Jylland om man “fuskar” lite och räknar in repeatern i Flensburg som faktiskt ligger på andra sidan gränsen till Tyskland, vilken faktiskt bara är tillåten att lyssna på när man är i Danmark. Detta eftersom den ligger ovanför 438 MHz och den danska bandplanen för 70 cm likt den svenska slutar på 438.0 MHz medan man i Tyskland även har tillgång till 438-439 MHz för amatörradio.

Repeatern i Odense som skulle finnas enligt RepeaterBook verkade vara QRT så på Fyn var det ett glapp. I Danmark är de flesta repeatrar DMR+, bara ett fåtal Brandmeister existerar. Dock finns som sagt en brygga för talgrupperna 2400-2407 mellan DMR+ och Brandmeister. Danskarna använder gärna den nationella TG238 för QSO.

När jag kör radio från Danmark så är det med mitt danska call – OZ0RGM. XYL bor i OZ-land så jag tillbringar av förklarliga skäl en hel del tid i Danmark. Därför har jag kunnat ansöka om danskt call och jag hade turen att mitt svenska suffix var ledigt. Mitt svenska call är SM0RGM och det rätt bekvämt att bara behöva byta ut två bokstäver. När man kör CW så sitter ju callet i fingrarna. Det är förklaringen till att jag ibland hörs på de svenska talgrupperna som OZ0RGM. Det är alltså samma gubbe bakom micken som normalt hörs på banden som SM0RGM.

Tyskland

Mycket god tillgång på DMR, i alla fall den sträcka vi körde via Flensburg, Hamburg, Bremen, Köln till Trier. Redan vid gränspassagen vid Flensburg fanns första repeatern och om sedan avlösten av en i TV-tornet i Kiel med god täckning. Så rullade det på söderut. Merparten verkade vara Brandmeister. Ärligt talat fokuserade jag mer på trafiken på autobahn än DMR så observationerna här är kanske lite bristfälliga. Mycket trafik på den nationella TG262 som låg på TS1.

Luxemburg

Landet är ju ganska litet så det finns i princip full täckning med DMR. Först fick jag fatt i en repeater som jag knappt kunde nå, trots mina 50 watt på mobilstationen, yttre antenn och bara 8 km till repeatern enligt RepeaterBook (kanske var positionen fel?). Efter byte till en annan repeater gick det bättre. Det var tidig morgon men ett CQ som LX/SM0RGM/M på TG240 besvarades av en morgonpigg SA5CVH Oscar i Skärblacka.

Frankrike

Efter att passerat gränsen till Frankrike blev det betydligt tunnare med DMR. Turen i Frankrike gick via Metz, Bordaux till Bayonne strax intill gränsen till Spanien och bara under ett fåtal gånger under den nästan 100 mil långa etappen gick det att hitta DMR, mestadels i närheten av större städer. Därimellan fanns det gott om FM-repeatrar.

Spanien

Etappen Bayonne till Lissabon genom Spanien bjöd på en del DMR-repeatrar men situtionen på denna etapp liknade Frankrike i stora delar, mest FM. Nu har jag absolut inget emot FM men under denna resa var det målet att se hur mycket DMR man kan hitta.

De QSO:n jag hörde över DMR i Spanien gick mestadels över nationella TG214.

Portugal

När vi korsade gränsen in till Portugal och ner till Lissabon fanns det mer DMR-repeatrar att tillgå, nästan hela vägen. I centrala Lissabon hade vi enligt RepeaterBook två repeatrar på 2.7 respektive 3.7 km avstånd, den ena Brandmeister och den andra DMR+. Ingen av dem gick att nå inomhus från lägenheten men fungerade när handapparaten fick följa med utomhus.

Nästa destination i Portugal var Porto ca 30 mil norr om Lissabon. Längs den 3 timmar långa resan fanns DMR-repeatrar att tillgå hela vägen. Någon av dem nådde jag redan 60 km från repeatern.

I Porto fanns två repeatrar, båda Brandmeister och båda på ca 5 km avstånd. Den ena gick att köra med handapparat inifrån lägenheten. Via Brandmeister kunde jag se att på den ena repeatern hade man blockerat ett antal UK-talgrupper och jag undrar till skälet. Kan de ha varit någon amatör på besök från UK som i princip missbrukat repeatern?

I Portugal var det en hel del trafik på nationella talgruppen TG268 samt TG268911 “PT Hotspot” som gissningsvis är en TG avsedd för hotspots. Dock låg den ofta ute över repeatrar. Om den var statiskt konfigurerad eller dynamiskt aktiverad vet jag inte.

DMR in Portugal
DMR in Portugal

Belgien

Erfarenheten av DMR i Belgien är kanske något begränsat eftersom vi bara körde rakt igenom Belgien och det går på ett par timmar. Vi startade dagens etapp i Reims, Frankrike nära gränsen till Belgien. Rutten gick via Charleroi, Bryssel och Antwerpen där vi sedan fortsatte in i Nederländerna. Söder om Charleroi fick jag fatt i de första DMR-repeatern och därefter var det mer eller mindre kontinuerligt repeatrar med DMR ända upp till gränsen till Nederländerna. Under den korta tid vi befann oss i Belgien hann jag inte höra något QSO, bara något enstaka anrop.

Nederländerna

Redan innan vi passerade gränsen från Belgien hade jag växlat till en DMR-repeater i Nederländerna. Nederländerna är platt och repeatern PI1UTR har man placerat på hela 220 meters höjd med rejäl täckning som följd. Den gick att köra handportabelt inomhus 20 km från Utrecht med full signalstyrka. Klicka på länken till PI1UTR och kika på den nästan cirkelrunda täckningskartan.

Vi rörde oss kring Utrecht, Amsterdam och Nijmegen och i de områdena var det inga problem att hitta repeatrar med DMR. I Nederländerna verkar den nationella talgruppen 204 användas flitigt.

Utanför Utrecht fick jag som PA/SM0RGM/M ett QSO med SM0HZE – Kent över TG2400. Det var Kents första DMR-QSO så det passade ju utmärkt för att, på ett mycket konkret sätt påvisa vilka möjligheter som finns med DMR-tekniken.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis en kul erfarenhet och radioapparaterna får defintivt följa med på framtida turer. Jag körde en del QSO:n med svenska stationer på de svenska talgrupperna när tillfälle gavs. Jag provade också då och då allmänt anrop över de lokala TG8 (cluster) och TG9 (local) men med endast ett fåtal QSO som resultat. Kanske avskräcker språket? Eller så ska jag bara vara modigare och köra CQ i landets nationella TG för att få kontakt med de lokala ham:sen?

Kriget i Ukriana är odiskutabelt något som de flesta av oss fördömer och alla insatser som görs för att stoppa det är välkomna.

När det gäller Bahnofs öppna brev till Sveriges alla radioentusiaster, som man får anta är riktat till Sveriges radioamatörer (några andra ‘radioentusiaster’ som har teknisk förmåga att nå till Ryssland med radio finns ju liksom inte), så vill jag mena att även om uppmaningen är i god anda så är det inget vi bör eller kan lägga energi på.

För att en insats eller åtgärd ska vara värd att genomföra så behöver den ha potential att i någon form göra en skillnad. Att Sveriges radioamatörer skulle ägna sig åt att återutsända förinspelade program via amatörradio (som jag uppfattar uppmaningen går ut på) har potentiellt väldigt liten effekt.

Inom amatörradion använder vi låga effekter (max 200 watt), frekvenser och sändningssätt som inte kan tas emot i vanliga radioapparater. För att ta emot våra radiosignaler krävs i princip samma sorts utrustning som vi använder för att sända. Antennerna behöver vara stora för att kunna uppfatta våra relativt svaga signaler.

Dem vi kommer att kunna nå är med andra ord i princip bara andra radioamatörer i Ryssland. Av Rysslands 144 miljoner invånare finns det ca 38.000 radioamatörer vilket är 0,026% av befolkningen. Av dessa 38.000 är det långtifrån alla som är aktiva, d v s har utrustning som de kan använda. En del av dem har haft ett amatörradiointresse som har falnat, de har kvar sitt callsign men saknar utrustning och antenner. Av de återstående som är aktiva så ska vi ha turen att möta dem på någon av de många frekvensband som vi har till vår disposition.

Effektgraden av Bahnhofs upprop närmar sig nästan att skicka budskap via flaskpost. Det är enbart de tekniska aspekterna. Juridiskt har det också implikationer. Kanske tror Bahnhof att vi radioamatörer likt Youtubers sitter och sänder ut våra morgonshower i någon form av enkelriktad broadcast? Så är inte fallet. Vi får inte ägna oss åt enkelriktad sändning och innehållet i meddelandena som vi sänder ska vara av test- eller radioteknisk karaktär och vi ska ha en motstation som vi kommunicerar med.

Att sända enkelriktade politiska budskap via amatörradio bryter mot lagen på en hel rad punkter och de radioamatörer som gör det riskerar att få sina amatörradioprivilegier indragna av PTS oavsett om de gjorts i välmenande syfte eller ej.

Bahnhofs uppmaning till Sveriges radioentusiaster är nog gjord i all välmening men i okunskap om vad amatörradio är och storleken av potentialen, eller icke-potentialen i det.

Nej, lägg istället energin på lobbyverksamhet för att återuppta de ryskspråkiga utlandssändningarna från Sveriges Radio! Sändningar som sker med AM i de s k broadcast-banden med höga effekter (tusentals eller miljontals watt) och som kan tas emot av den breda ryska allmänheten i en vanlig bilstereo (som man förvisso behöver knäppa över från FM till AM). Det har potential att nå den ryska befolkningen i en omfattning som gör skillnad.

Läs föreningen Sveriges Sändareamatörers reaktion på Bahnhofs öppna brev här.

Lyssna här på inslag i Sveriges Radios “Nordegren & Epstein” om huruvida Sverige borde återuppta de ryskspråkiga sändningarna på kortvåg igen.

Jag saknade hållaren för manöverpanelen till den ICOM IC-706MKIIG som jag köpte begagnad. Det visade sig vara svårare än väntat att få tag i en MB-63 begagnad. En sökning på ebay resulterade bara i objekt från Kina med medföljande moms- och tullkostnader.

Jag hittade ett alternativ i form av 3D-printning på Thingiverse.

3D-ritningen till MB-63 hittar du här. Jag laddade sedan upp den hos 3dprintsverige.se som tillverkade den och skickade hem den mot en rimlig slant.

Annons
Instagram
Something is wrong.
Instagram token error.

sm0rgm

Follow
Hämta fler

© Copyright 2022 Stefan Helander