Företagande
Det blir vanligare och vanligare att fakturor som man får i PDF-format har ett inbetalningskort med bankgiro- eller plusgirokonto, belopp och ocr-nummer som inte har rätt typsnitt.
Varför skulle detta vara ett problem? Det är väl ingen som går till posten eller banken och betalar sina räkningar längre? Nej, men idag kan man scanna inbetalningskortet via bankens app och är dessa uppgifter (kontonummer, ocr-nummer och belopp) inte angivna med precis rätt typsnitt så kommer appen inte att läsa dem. Det innebär att man måste knappa dessa siffror manuellt och hela vitsen med scanningsfunktionen i appen är borta. Detta är förklaringen till varför vissa inbetalningskort till bankgiro eller plusgiro inte kan scannas.
Kontonummer, ocr-nummer och belopp ska vara tryckta på inbetalningskortet med typsnittet OCR B. En manual från bankgirot finns här (länk). Se avsnitt 5.3.3. Du som utvecklar system som genererar fakturor med inbetalningskort i PDF-format, se till att få detta rätt så blir era kunder mycket gladare och lättare kan betala era fakturor rätt.
Här är ett exempel på ett felaktigt inbetalningskort som inte går att scanna. Kontonummer, OCR-nummer och belopp är angivna med en sans serif-font (Arial, Helvetica eller liknande).
Här är exempel på ett inbetalningskort med korrekt typsnitt som går att scanna i bankernas app.
Prova gärna att scanna OCR-nummer och belopp med din bankapp så ser du att det övre inbetalningskortet sannolikt inte går att scanna.
“Dela” har blivit vår tids lynchmobb – rättsskipning satt i händerna på folkmassan, rättssystemet satt ur spel. Viktigt att tänka på både vad man själv skriver och inte minst tänka sig för en gång extra innan man kastar sig ut i delandet.
Här är ett fall – http://www.aftonbladet.se/
Och vi vet inte ens om de överhuvudtaget hade något problem med sin produkt. Det kan ha rört sig om en enstaka felaktig flaska, en mindre batch eller faktiskt ha någon helt annan orsak än schampot. Så länge det inte gjorts en analys vet vi inte. Att det skulle vara ett generellt fel på produkten är inte sannolikt. Då skulle troligen varenda hundägare som använt det haft samma problem. I det här fallet kan vi faktiskt ha tre förlorare och ingen vinnare i lynchmobbens kölvatten. Och alla som, trots goda intentioner, har delat det har bidragit.
Sociala media kan vara ett fruktansvärt kraftfullt verktyg satt i händerna på var och en av oss och kan uppenbarligen alltför lätt få enorma konsekvenser för alla inblandade parter.
Det rätta hade varit att hundägaren kontaktat tillverkaren så att de hade kunnat reda ut detta. Visar det sig finnas ett fel på produkten kommer alla sunda företagare att blixtsnabbt dra in produkten från hyllorna, både av omtanke om hundägarna men också för sitt eget ryktes skull. Litar man inte på leverantören kan man istället gå till konsumentverket och be om deras hjälp. Att börja med att hänga ut leverantören på sociala media är fel väg att gå. Då får ju leverantören inte ens en chans att göra rätt för sig.