med nyfikenhet och förundran

Månadsarkiv: februari 2016

Kvinnan på öresundskonsortiets kontor i Köpenhamn hör på min accent att jag är svensk och växlar till en lite knagglig svenska. Jag å andra sidan fortsätter min konversation på danska och ser extra noga till att att det inte ska slinka in några svenska ord samtidigt som jag koncentrerar mig på att försöka få uttalen att låta så danska som möjligt. Är det månne den yttersta formen av artighet uttryckt mellan två brodersfolk? Hon hade kunnat tala danska och jag svenska och vi hade förstått varandra precis lika bra. 🙂

Avstängningsknapp för backsensor på Toyota Prius

Avstängningsknapp för backsensor på Toyota Prius

Har du en Toyota Prius med backsensor som plötsligt slutat att fungera? Innan du lämnar in den på reparation så kan du undersöka om den har blivit avstängd av misstag.

I bagageutrymmet på vänster sida finns en avstängningsknapp för backsensorn. Det kan vara last som kommit mot den eller så har man kommit åt den när man bytt glödlampor.

Hade det stora nöjet att bli haffad av en Tre-försäljare igår i ett köpcenter. Normalt stannar jag inte och tänkte slinka förbi med att säga att jag redan använder Tre (vilket jag också gör) men han hejdade mig med att han nog kunde förbättra mitt abonnemang och spara mig en del pengar. Nåväl, det kan jag ju spendera ett par minuter på att lyssna på. Nu är jag inte direkt en ”mallkund” utan har lite andra idéer hur saker ska fungera.

Hans första drag var att försöka pracka på mig en ny mobil. ”Jag ser att du har en Samsung idag, är du nöjd med den?”. Nej, det är jag inte. ”Nähä, en iPhone då?”. Men jag vill inte ha någon ny telefon alls, det är inte aktuellt, sa jag. ”Nähä…?”

Nästa drag i att försöka spara pengar på mitt abonnemang var att titta på hur mycket data jag använder. Efter många minuters klurande kom han fram till att han skulle kunna spara marginellt på min månadskostnad genom att jag skulle ha ett vanligt abonnemang med telefoni och begränsad mängd data på samt två (!) ytterligare simkort med mobila bredband.

Förutom att det är våldsamt opraktiskt att hålla på och skifta mellan tre simkort så sa jag att jag faktiskt inte kan förstå varför tre abonnemang med data skulle bli billigare än ett abonnemang med lite mer data på? Det hade han ingen bättre förklaring på än ”så är det bara”.

Vid det här laget kunde jag tydligt se hur han djupt och grundligt ångrade att han överhuvudtaget börjat prata med mig. Han slingrade sig ur situationen med att säga att han skulle ta fram all information om detta och sedan ringa mig. Vilket han inte har gjort 🙂

Linje 165 från Liljeholmen till Farsta kl 04.44. Ett par hållplatser ut på linjen kliver en kraftfullt berusad ung man ombord. Någon form av biljett står inte att uppbringa. Som svar på mitt förslag om SMS-biljett visar han upp en död mobiltelefon.

Några biljetter kan vi ju inte sälja ombord och alla ställen man normalt kan handla biljett är vid denna tidpunkt stängda. Med tanke på årstid, väderlek och hans skick är det risk att han fryser ihjäl om jag lämnar honom på hållplatsen så i det fallet blir jag tvungen att ringa polisen och be dem ta hand om denna (sannolika) LOB som högst tveksamt kan ta hand om sig själv.

Jag anser att polisens resurser kan användas bättre än som fylletaxi och för allas bästa, främst den unge mannens, är det enklast om han får komma hem till sin säng och sova ruset av sig. Så denna gång får SL bjuda på resan till förmån för polisen och jag säger ”Nu får jag inte lova gratisåkning men gå och sätt dig”. Ibland måste man bara vara pragmatiskt inställd. Och på min buss nekar jag aldrig någon att åka med, vare sig de har biljett eller ej, om det är fara för liv eller hälsa.

Den senaste tiden har inlägg på framförallt Facebook dykt upp som påminner om de gamla kedjebreven där man uppmanas att skicka meddelandet vidare till x antal personer inom y tid, annars kommer något hemskt att hända, alternativt löften om olika former av lycka och välgång.

I den moderna versionen, som ser ut att vara en tafflig översättning från engelska (amerikanska) spelar man på dåligt samvete och antyder i stil med ”jag vet att en del av mina vänner inte kommer att göra detta och jag tror jag vet vilka ni är”. Man uppmanas att sätta en status genom att kopiera texten, inte dela den, och på så sätt visa sin sympati för dem som har cancer, sitt motstånd mot kvinnovåld, barnpornografi eller liknande behjärtansvärda ämnen.

Moderna kedjebrev i sociala media

Moderna kedjebrev i sociala media

Jag är mot cancer och andra åkommor, våld, och förtryck i alla dess former. Jag är dessutom för jämlikhet, men ingen kommer att kunna ”tvinga” mig till att visa det genom att anspela dåligt samvete. Jag visar mina sympatier på det sätt som passar mig, när det passar mig och bara det faktum att man försöker trycka en bunke dåligt samvete i huvudet på mig gör att jag vägrar.

Så till dem av mina vänner och bekanta som postar sådant på sina Facebook-tidslinjer vill jag bara säga – ja, du kanske noterar att jag är en av dem som inte kopierar texten, men skälet är inte att jag inte sympatiserar med innehållet utan att jag inte drivs av dåligt samvete. Istället driver min egen fria vilja att visa mina sympatier när jag finner det relevant, vilket jag personligen tycker är betydligt mer värdefullt än en pliktfylld kopiering av kedjebrevet.

Ordet feminism har blivit ett ord som likställs med jämlikhet. T o m regeringen använder det på sin hemsida (vi har en feministisk regering). Men är det inte lite motsägelsefullt att använda ett ord för att beskriva jämställdhet som specifikt bara pekar ut det ena könet? Jag som är för jämställdhet, åt båda håll, tycker att ordet för att beskriva det borde heta ”jämställdism” och de som förespråkar det för ”jämställdister”.

Jag trodde mig ha morgonens första gratisåkare framför mig i form av en sent hemvändande nattsuddare. Att gentlemannen hade en svår festnatt bakom sig rådde det inga tvivel om och bilden ackompanjerades av den halvt urdruckna ölburk han fortfarande hade i fickan. Medan han frenetiskt letade i fickorna efter sitt busskort förklarade han, något osammanhängande, att ”jag kommer just från snuten”, att han nu var på väg till flickvännen och att någon varit gripen. Huruvida det var han själv, flickvännen eller någon annan som varit gripen gick inte att utröna eftersom artikulation inte var hans starka sida vid denna arla tidpunkt. Men med tanke på hans skick kan man nog med goda skäl anta att det var han själv som varit föremål för det polisiära ingripandet. Plötsligt hittar han i alla fall sitt busskort som han blippar grönt i maskinen. Slutet gott, allting gott på den historien. Eller, nåja, ur ett biljettperspektiv i alla fall.

Besökte en tandläkarmottagning idag och noterade i receptionen att man nu kan köpa presentkort på behandling. Funderade länge och väl, men nej, jag kunde inte komma på en enda person i min bekantskapskrets som skulle hoppa jämfota av glädje om jag gav dem en rotfyllning i födelsedagspresent.

Annons
Instagram
Something is wrong.
Instagram token error.

sm0rgm

Follow
Hämta fler

© Copyright 2021 Stefan Helander