med nyfikenhet och förundran

Månadsarkiv: februari 2014

Spaningar från bussförarstolen

Spaningar från bussförarstolen

1. En äldre herre kliver på i Farsta och ger mig två Marieanne-karameller ”så att du har något att köra på till Anneboda”. Väl framme i Anneboda kommer han fram och ger mig två till som tack för körningen. ”Men kom nu ihåg att man ska suga på dem, inte tugga!”. Pensionärer och barn är mina favoritpassagerare!

2. En yngre herre i 30-årsåldern kliver på med rådjursblick och frågar om han får åka med gratis eftersom han tappat sin plånbok. Hela förklaringen glider lite väl snabbt och lätt så jag får känslan av att det inte är första gången han drar den. Nåväl, man kan väl inte neka någon som tappat sin plånbok att åka hem. En timme senare kliver samma kille på med samma historia och vill åka åt andra hållet. Jag säger åt honom att man bara får åka en gång per kväll med mig med tappad plånbok. Marsch pannkaka av och skaffa ett giltigt färdbevis. Tips från coachen – nästa gång du ska dra en vals med bussföraren, lägg på minnet hur han ser ut så att du inte försöker samma trick två gånger med samma förare (inom en timme). Vi är nämligen inte så dumma som vi ser ut.

3. En lätt (!) förfriskad ung herre påkallar uppmärksamheten om att han vill åka med bussen med något som närmast kan beskrivas som en improvisation av en väderkvarn. Jag fattar vinken och stannar vid hållplatsen varpå han med nöd och näppe lyckas träffa dörrhålet men på tredje försöket äntrar han bussen. Vi skrattar båda gott åt det. Medan han försöker fumla fram en SMS-biljett på sin telefon (fingrarna vill inte riktigt det hjärnan vill) så ser han plötsligt filosofisk ut, ser på mig och yttrar ”En kväll utan vänner är som en vän utan kväll”. Något säger mig att det lät bättre i hans huvud 🙂

Over and out!

Annons
Instagram
Something is wrong.
Instagram token error.

sm0rgm

Follow
Hämta fler

© Copyright 2021 Stefan Helander