covid-19
Kaoset i Stockholm kring bokning av covidvaccination gör mig som IT-människa lite förundrad. Ja, jag vet, det är alltid lätt att sitta med facit i hand och vara “expert”, men jag kan inte låta bli att undra.
Man väljer att implementera bokningsfunktionen i appen “Alltid öppet” eftersom “en miljon redan har laddat ner appen”. Men varför lägga detta i en app, som har andra viktiga funktioner som t ex videokonsultation med läkare som kan påverkas? En app kräver en mobiltelefon eller en surfplatta med specifika operativsystem och innebär dessutom ett extra steg i form av att appen måste laddas ner och installeras först (för dem som inte redan har appen).
Det finns inget i funktionen “boka vaccinationstid” som kräver att det är en app. Det går lika bra i en webbsite, som ju kan göras mobilanpassad så att den även fungerar utmärkt på en mobil. Webbläsare behöver inte laddas ner, det finns redan i alla mobiler, surfplattor och datorer oavsett fabrikat och operativsystem. Man kan också lättare låna någon annans dator, surfplatta eller mobil (om man inte har en egen) för att boka tid om det är utformat som en webbsite. Man kan till och med göra det på en publik dator på t ex ett bibliotek (ja, jo, jag vet att många av dessa varit stängda p g a corona men rent principiellt).
Att utforma funktionen som en app ställer stora krav på utvecklaren eftersom appen måste ha stöd för olika versioner av telefonens eller surfplattans operativsystem, inte bara senaste version utan många versioner bakåt i tiden om appen ska kunna användas av så många som möjligt.
Det ställer alltså mycket högre krav på en app än motsvarande funktion i form av en webbsite. Jag provade att ladda ner appen Alltid öppet i min Apple iPad som har några år på nacken och med den hade jag inte kunnat boka någon vaccinationstid eftersom appen inte har stöd för min iPads version av operativsystemet och därmed inte fungerar. Kan jag inte bara uppdatera operativsystemet i min Apple iPad då? Nej, min iPad har den senaste version av operativsystemet som existerar för den modellen av iPad. Så det handlar inte om att min iPad är “ouppdaterad”. Den är bara lite gammal.
Att bokningsfunktionen skulle bli överbelastad kom tydligen lite som en överraskning, i alla fall hade man kraftigt underskattat det. Så att man i panik installerade extra servrar kvällen innan lanseringen men det var ändå långt ifrån tillräckligt.
Det finns redan en bransch där man har erfarenhet av stora kortvariga belastningar vid bokning och det är biljettförsäljning till konserter. Där finns redan idag utvecklade system för att ställa besökaren i kö, som visar hur många som är före i kön och förväntad kö-tid. Systemet släpper sedan fram besökarna i lagom takt till bokningssystemet så att det inte blir överbelastat. Ett sådant system finns alltså redan färdigt och hade kunnat undvika detta kaos.
Jag får känslan av att man inte tittat på vilka lösningar för sådant här som redan finns utan så att säga börjat från scratch och uppfunnit hjulet på nytt? Apropå uppfinna hjulet på nytt, varför ska varje region ansvara för att utveckla sitt eget bokningssystem? Behovet är ju detsamma nationellt och det låter i mina öron märkligt att alla regioner parallellt ska sitta och uppfinna var sitt hjul. Det hade antagligen blivit billigare och bättre om samtliga regioner hade fått vara med och bekosta ett nationellt bokningssystem.
Länder världen över stänger ner i olika grad för att bromsa spridningen av coronaviruset och sjukdomen Covid-19. Nu går debatten het kring huruvida de samhällsekonomiska konsekvenserna kan motiveras i förhållande till resultatet och en del menar till och med att konsekvenserna för samhället tillfogar större skada än själva viruset.
Man ser ofta jämförelser med hur många som dör i andra sammanhang och jämför det med aktuella dödstal i spåren av coronaviruset.
Problemet är att det saknas statistik för de händelser som inte uppstår. En “ickehändelse” syns inte i någon statistik. Vi kan inte se hur många liv som faktiskt har räddats av de åtgärder som vidtas i samhället.
För att illustrera detta ska jag göra ett enkelt räkneexempel, som är starkt förenklat och naturligtvis inte är i närheten med Folkhälsomyndighetens beräkningsmodeller.
Så kallad folkimmunitet, d v s att spridningen av viruset självdör, beräknas uppstå när ca 60% av befolkningen har varit smittade. I Sverige, med ca 10 miljoner invånare, så betyder det att ca 6 miljoner människor ska ha varit smittade. Av de som smittas blir ca 5% så svårt sjuka att de behöver intensivvård vilket innebär ca 300.000 människor. I Stockholm har vi i nuläget 90 intensivvårdsplater och snart 180. Vården kommer därmed inte ha en chans att ge de som behöver intensivvård.
Av de som smittas är det ca 1-2% som avlider. I ett verkligt scenario där viruset fick spridas ohejdat så skulle man också kunna räkna in de dödsfall som uppstår då människor med andra sjukdomar än Covid-19 avlider på grund av att de inte kan få vård då vården är överbelastad. Men låt oss ändå hålla oss till de 1-2%. Det skulle innebära 60.000-120.000 direkt döda av Covid-19 i Sverige.
Låt oss hypotetiskt räkna med att t ex 1.000 personer i verkligheten avlider i Sverige efter de åtgärder som vi nu vidtar i form av social distansering och nedstängning av samhället. Det innebär att vi därmed (hypotetiskt) gemensamt kommer att ha räddat 59.000-119.000 mäniskoliv. En ickehändelse är också en händelse även om den inte syns i statistiken. Det ska vi inte glömma bort.
Är det värt det? Ja, i min värld är det värt alla insatser.
Spanska sjukan som härjade för 100 år sedan har en del likheter med Corona tog mellan 50-100 miljoner människoliv globalt sett. I Sverige, som på den tidpunkten hade ca 6 miljoner invånare, dog 37.573 personer.