med nyfikenhet och förundran

nederländerna

Pumpstationen de Cruquius

Pumpstationen de Cruquius

När jag var en liten grabb var en ångmaskin en fascinerande pryl. En kompis till mig hade en sådan som vi körde vid några tillfällen. Man eldade metatabletter i den och jag minns den speciella lukten än idag. En egen stod på önskelistan men kom aldrig i min ägo. Så en lämplig revansch i vuxen ålder kan väl vara att besöka världens största ångmaskin!

Som teknikintresserad ut i fingerspetsarna har Museum de Cruquius kittlat min nyfikenhet sedan ett tag tillbaka. Museet är inhyst i pumpstationen i Cruquius. Ångmaskinen som driver pumpen anses vara den största i världen med sin imponerande cylinderdiameter på 3,7 meter. Pumpstationen byggdes mellan 1846-1849 och är efter restaurering i fungerande skick, även om den nu för tiden inte drivs med ånga utan med hydraulik.

Förr i tiden utvann man torv i kärrmarkerna mellan Amsterdam, Haarlem och Leiden. Med tiden ledde detta till att små sjöar bildades och till slut hade dessa sjöar förenats i en enda stor sjö – Harlemmermeer. Problemet var att under stormar och dåligt väder drunknade många människor i sjön. Sjön hotade också Amsterdam så planer gjordes för att torrlägga den. De vinddrivna pumpar man hittills hade haft tillgång till hade inte kapacitet nog för detta. Men under 1800-talet fanns ångmaskinen att tillgå och man beräknade att tre ångdrivna pumpar skulle räcka för detta.

Pumparna placerades strategiskt och namngavs efter berömda holländska ingenjörer – Leeghwater, Lijnden och Cruquius. När de togs i drift 1849 gick de i konstant drift till 1852 då sjön var tömd. Efter det kördes pumparna vid behov efter större stormar och regnväder. Stationen består av 8 st pumpar där varje pump har en kapacitet på 8 ton. Det innebär att varje pumpslag pumpar 8 gånger 8, d v s 64 ton vatten. Med 5 slag i minuten ger det en imponerande kapacitet på 320 ton vatten per minut.

Stationen Cruquius stängdes 1933 eftersom de andra stationerna moderniserats och kunde klara behovet. På 1980-talet påbörjades en restaurering av Cruquius och efter 20 år kunde stationen återinvigas 2002. Pumpstationen är idag ett muséum och även om de gamla koleldade brännarna inte är i drift så körs ångmaskinen och pumparna för hugade muséumbesökare med hjälp av hydraulik.

Ångmaskinen har en högtrycks- och en lågtrycksdel. Högtrycksdelen används för att lyfta motvikten på 85 ton (det är den del vars undersida har mässingsfärgade delar i videon). Men eftersom de 85 ton motvikt inte riktigt räcker för att lyfta vattnet i alla 8 pumparna, p g a det utöver 64 ton vatten tillkommer järn i själva konstruktionen som ska lyftas, plus en del friktion, så har man en lågtrycksdel som hjälper till att sänka motvikten i själva pumpslaget.

Cruquius ligger ett 10-tal kilometer väster om Amsterdam på adressen Cruquiusdijk 27. De kollektiva färdmedlen är många och väl tilltagna i Nederländerna och med närheten till Amsterdam så hyser jag inga som helst tvivel om att det enkelt går att ta sig dit på det sättet. I mitt fall hade jag min egen bil till förfogande så jag knappade helt enkelt in adressen på navigatorn och körde dit. Utan större framgång att sälja in denna storslagna utflykt till min fru, resulterade det i att jag genomförde besöket ensam. Nåväl, jag kan förstå henne. Jag hyser ungefär samma entusiasm inför shopping av vintagekläder i damutförande. Att släpa med någon som egentligen inte är intresserad förtar glädjen med besöket.

Firande av kungens födelsedag på kanalbåt i Utrecht

Firande av kungens födelsedag på kanalbåt i Utrecht

Såväl det svenska kungahuset som vår befolkning har nog lite att lära av det Nederländska kungahusets firande av konungens födelsedag. När den nederländska konungens födelsedag firas är det fest i hela landet.

Man går man ur huse, klär sig företrädesvis i något orange, deltar sedan i festligheterna på gator och torg över hela landet. Somliga börjar för säkerhets skull redan kvällen före. Det är människor överallt, musikanter som spelar och här och där en scen där man antingen har band som uppträder eller bara spelar musik att dansa till. Till detta arrangeras olika former av marknader.

I Amsterdam var det så tjockt med människor att det knappt gick att ta sig fram, så har man inte lust att trängas fullt så mycket firar man lämpligen i någon annan stad. Bara till Amsterdam reste 270.000 människor på lördagen den 26:e april i samband med festligheterna. Kungafamiljen besökte i år under ”Koningsdag”, som dagen kallas, två olika städer och deltog i en rad aktiviteter. Det hela direktsändes naturligtvis i flera tv-kanaler.

Man ur huse, klätt i orange för att fira

Man ur huse, klätt i orange för att fira

Den svenska kungens födelsedag firades i betydligt mer anspråkslös anda. Här kan du ser hur det svenska firandet av kungens födelsedag gick till. Nu har vi förvisso inte en tradition av att fira vårt kungahus i samma utsträckning men nog kunde man väl göra något mer ut av det i Sverige?

Det svenska kungahuset behöver nog all den PR det kan få för att inte dess existens ska äventyras. Samtidigt behöver vi frusna, lite inbunda och melankoliska nordbor en anledning till att släppa loss lite, komma ut, festa och bryta den annars så rigida svenska reservationen.

Norrmännen har ju sin nationaldag, 17:e maj, där hela landet deltar i festligheterna. Men inte heller vår nationaldag, 6:e juni, får ju igång oss svenskar i någon större omfattning. Vår nationaldag har dessvärre mest blivit känd för högerextrema demonstrationer. Ja, en och en och annan vänsterextrem motdemonstration då också förstås.

Det är ju inte utan lite avundsjuka som jag som svensk ser på Nederländerna, deras Koningsdag, Norge och deras 17:e maj. De verkar ju ha väldigt kul!

I juli besökte vi ön Terschelling som ligger på den nederländska nordkusten, i Friesland närmare bestämt. Vill du uppleva en annorlunda del av Nederländerna med vacker, annorlunda natur så är Terschelling definitivt ett resmål att rekommendera.

Färjan till Terschelling

På väg mellan sandbankarna mot Terschelling

För att nå Terschelling tar man färjan från Harlingen. Det går också bra att ta bilen med på färjan. Enklast är att boka och köpa biljetter på nätet hemifrån så att man är garanterad plats. Överfarten tar ca 2 timmar – något som förvånade oss eftersom avståndet fågelvägen mellan Harlingen och Terschelling är ca 20 km. Förklaringen fick vi under resans gång. På grund av sandbankarna mellan Terschelling och fastlandet kan man inte färdas raka vägen utan är tvungen att göra ett antal girar. Det gör den verkliga resvägen längre samt att man håller relativt låg hastighet. Ombord på färjan finns cafeteria/restaurang och gratis Wifi för att fördriva tiden om man nu tröttnar på utsikten.

Det erbjuds olika former av boende på Terschelling. Vanligt är camping eller att man hyr ett hus, men även hotell och hostel finns. Eftersom Terschelling också är en ”party-ö” för unga kan det vara viktigt att göra förarbete så att man väljer rätt campingplats. Vi bodde på ett hostel vilket var utmärkt men stördes ett par nätter av festande ungdomar utanför.

Bästa sättet att se Terschelling är på cykel

Bästa sättet att se Terschelling är på cykel

Bästa sättet att se Terschelling är från cykel och det finns mängder av möjligheter att hyra cyklar till låga priser (5-6€ om dagen). Öns storlek gör att man når hela ön från ände till ände på cykel (men observera att den östra delen är avlyst naturskyddsområde sommartid). Hela ön har mängder av cykelbanor och faktum är att det faktiskt inte går att ta sig överallt med bil utan det är cykel som gäller.

Vegetationen är låg och typisk för öar på kusten. På många platser växer tranbär vilt. Historien förtäljer att en man en gång fann en tunna ilandfluten och hoppades att den innehöll alkohol. I sin besvikelse över att den bara innehöll tranbär slog han tunnan i spillror och på så sätt fick tranbären fäste på ön och började växa vilt.

På Terschelling har man under lång tid ägnat sig åt att söka och ta hand om vrakgods. Det finns ett vrakmuséum i Formerum som kan vara värt ett besök.

Vandring på Terschelling - Brandaris wandeltocht

Vandring på Terschelling – Brandaris wandeltocht

Utöver att cykla är vandring ett fint sätt att se ön. Varje tisdag och torsdag arrangeras Brandaris wandeltocht. Det är en 10 km lång vandring som tar ca 2 timmar att genomföra. Vandringarna utmärks genom blåvita träpinnar som slås ner i marken och förläggs till en av tre återkommande start- och slutpunkter men själva vandringen är alltid ny. Det kostar 2€ att delta och man får ett litet blad där kontroller ska stämplas efter vägen. Till detta får man en bok där varje vandring dokumenteras och efter ett antal vandringar får man olika former av utmärkelser, t ex medaljer.

West Terschelling är öns största by och ligger som namnet antyder i västra delen av ön. Här ligger också hamnen där färjan anländer. West Terschelling har butiker och restauranger samt det iögonfallande 55 meter höga fyrtornet som man dessvärre inte har möjlighet att komma upp i.

På öns västsida finns långa sandstränder som uppmanar till bad men se upp om vågorna går alltför höga – man kan sugas ut i havet av underströmmar.

Sammanfattningsvis så är Terschelling inte bara en ”party-ö” utan erbjuder fina möjligheter till naturupplevelser, avslappning och motion i form av vandringar och cykelturer.

Annons
Instagram
[wdi_feed id="1"]

© Copyright 2021 Stefan Helander