Stefan
En busschaufförs betraktelser
Att köra buss innebär att man får möjlighet att betrakta samhället och dess mångfacetterade invånare. Man jobbar alla möjliga tider på dygnet och man möter allt från kostymnissar och festprissar till tiggare och uteliggare. Ibland är mötena inte så roliga men som betraktelse kan det vara mycket intressant. Man får ofta en rolig historia med sig hem och är man bara utrustad med en god portion humor och möter resenärerna med ett leende så leder det sällan till problem ombord.
Idag hade jag min fru som passagerare som passade på att ta den här bilden på mig. Se så roligt jag har ombord på min buss!
Kvällens små episoder från bussförarsätet:
- I Fruängen tappade jag så mycket tryck att fjädringen inte orkade lyfta bussen med passagerare. Nivåregleringen i botten blev till att be alla stiga av, kontakta trafikledningen för att skicka flexen att ta turen och efter att ha fått upp trycket något, så att vagnen fick fjädring och bromstryck, sakta rulla mot depån för vagnbyte. Displayens “Varning för onormalt hög luftförbrukning” antydde att det läckte mer än lovligt någonstans.
- Dagens första gratisåkare, en ung tjej som försökte se söt ut och frågade om hon fick åka gratis möttes med ett bestämt och allvarligt “Nej” varpå tjejkompisen gjorde en insats och skickade en SMS-biljett (oftast brukar dom släntra på ändå). En gratisåkare omvänd till betalande!
- Tre unga herrar går helt sonika förbi utan att visa någon form av biljett. Tar då mikrofonen – “Godafton! Herrarna som klev på utan biljett känner kanske inte till SL:s policy. Den är tämligen enkel så att de flesta normalbegåvade brukar kunna förstå den och kan sammanfattas med: Alla måste ha biljett för att åka buss. Nu är det så fint ordnat att man kan köpa biljett med SMS på sin mobiltelefon så om ni kommer fram till mig ska ni få en liten folder som beskriver hur man gör”. En av killarna kommer fram och visar upp en nyköpt SMS-biljett och ber om ursäkt. Nåväl, en av tre gratisåkare omvänd till betalande resenär.
- I rondellen vid Gullmarsplan, som jag som vanligt rundar i måttlig hastighet, så välter en barnvagn omkull – med barn i. Det hela slutar, som väl är,med endast förskräckelse för barn, föräldrar och busschaufför. Hur man kan komma på idén att ställa sin barnvagn, med barn i (som ger hög tyngdpunkt), utan att spänna fast den eller hålla i den och gå och sätta sig på ett säte, övergår mitt förstånd. Vi får bara hoppas dom inte gör om det. Hur försiktigt man än kör så är en rondell en skarp kurva. Och alla bussförare kör inte lika försiktigt som jag.
- Ett gäng unga herrar som verkar ha laddat upp inför Luciavaka kliver ombord med ett flak öl i famnen. Möjligen uppstår en oro över att jag inte ska släppa ombord dem med all denna alkohol så en av dem, med famnen full av öl, pekar och säger förklarande “Julkapp till min pappa!”. Då blir han nog glad säger jag och så åker vi.
Bälte behövs även i buss!
“Blixthalka utan dess like” säger trafikrapporterna i radion. Om en kvart går jag på kvällens pass. Att köra tunga fordon i halt väglag kan sammanfattas som “bambi på hal is”. Lätta rörelser, hastighet efter väglag och ett okokt ägg mellan fot och pedal så brukar det ordna sig. Men vi får se vilka överraskningar kvällen har i beredskap. Jag är inte så bekymrad för egen del men dessvärre är man ju inte ensam därute.
Väl i bussen möts jag av en förarstol med bältet knäppt bakom ryggen. Med tanke på väglaget så tror jag minsann vi har en professor i darwinistisk evolutionsteori bland kollegorna!
50000 personer besöker Skogskyrkogården på en och samma dag. Det märks kan jag rapportera från förarstolen på buss 183 🙂 (För er som inte är bekanta med Stockholms busslinjer så är det den linje som går inne på Skogskyrkogården.) Men man möts av idel glada miner från resenärerna trots all trängsel. Kan man kalla det folkfest när det försiggår på en kyrkogård?
Dagens lifehack värt att notera: jag ringde Postnords kundtjänst för en portofråga. Liksom hos många andra stora företag får man navigera sig fram genom ett talsvarssystem genom knapptryck och på vissa ställen säga ord som beskriver min fråga. Naturligtvis hamnade jag på fel spår och fick inte svar på det jag ville veta. Frustrerad över att behöva lägga på, ringa upp igen och försöka navigera på nytt säger jag rätt ut “IDIOT!!!” till maskinen innan jag hunnit lägga på. Då säger maskinen i andra änden: “Jag kunde inte förstå din fråga, därför kopplar jag dig till en kundtjänstmedarbetare”. Vips fick jag prata med en riktig människa som kunde svara på min fråga.
Att spåra och hitta en stulen telefon eller surfplatta är ofta resultatlöst. Om du glömmer den någonstans finns det en chans att lokalisera den, men om den har blivit stulen av t ex en ficktjuv, så vet de att de ska stänga av den omedelbart och sedan fabriksåterställa den innan den hinner rapportera sin position. Men det kan ändå vara värt ett försök.
Bortsett från det, kontakta din operatör och få ditt SIM-kort och IMEI-nummer låst. IMEI är telefonens fysiska identitet och det gör att den inte heller kan användas med andra SIM-kort. Ändra lösenord för de appar du hade installerade, t ex Facebook, epost mm.
Android: Använd Android Device Manager och logga in med samma Google-konto som du ursprungligen angav när du konfigurerade telefonen första gången. Klicka på Locate device.
iPhone: Använd iCloud och logga in med ditt Apple ID. Kan användas för att lokalisera din försvunna Mac, iPhone eller iPad.
Windows phone: Använd Microsoft och logga med med ditt Microsoft-konto (tidigare Windows Live ID). Gå till Hitta min telefon.
Toyota Yaris Verso -99
För ett tag sedan köpte jag en begagnad Toyota Yaris Verso -99 att ha som andrabil. Redan vid provkörningen noterade jag att den inte kändes särskilt pigg. Den reagerade med viss fördröjning på gaspådrag (eller att den “laggar” som den yngre dataspelande generationen skulle ha uttryckt det) och vid kraftig acceleration, t ex när man ska ut på en motorvägspåfart, så accelererade den lite ojämnt och ryckigt, den liksom tvekade lite på gaspådraget. Bilen var bra på många andra sätt och stod till ett bra pris så jag köpte den ändå.
Byte av luftfilter och ett par omgångar med injectorcleaner löste inte heller problemet. Efter en längre tur i motorvägsfart så tändes den orangea lampan för kontroll av motorn (check engine). Med hjälp av ett ODB-II-interface kunde jag läsa ut felkoden P0171 som betyder engine running to lean, d v s luft/bränsleblandningen är för mager med för stor andel luft. Detta är faktiskt allvarligare än motsatsen eftersom det får motorn att arbeta varmare och bör åtgärdas snarast.
Google är din vän och så även i detta fall. Efter en del sökande kom jag fram till att det kunde röra sig om att luftflödessensorn, kallas även Mass Air Flow sensor (MAF), är smutsig. Något som inte är så konstigt på en 16 år gammal bil. Att den är smutsig resulterar i att motorn tror att den har ett mindre luftflöde än den verkligen har och således tar in för mycket luft i förhållande till bränsle.
CRC Air Sensor Clean
För ändamålet inköptes en flaska CRC Air Sensor Clean (finns bl a på Mekonomen). Av tipsen jag funnit vid mitt Googlande rekommenderas denna specialprodukt även om det kan fungera med andra produkter. Jag vågade dock inte chansa. Viktigt vid rengöringen är att man inte fysiskt petar på sensorerna utan enbart använder sprayen. Ca halva flaskan gick åt.
Placeringen av luftflödessensorn intill luftfiltret
Koppla loss elkontakten och skruva bort de två skruvarna
Lyft ur sensorn – var noga med att inte beröra givarna
Den ena givaren – rengör med spray men berör den inte varken med fingrar eller verktyg
Den andra givaren består av två parallella metalltrådar och sitter inuti plaströret – rengör med spray
Efter rengöring fick sensorn ligga omonterad i 30 minuter så att den torkade ordentligt. Därefter återmontering och provkörning. Detta var defintivt orsaken till problemet. Jag fick en bil som var mycket piggare, reagerade kvickt och villigt på gaspådrag och ryckigheten vid acceleration var helt borta. Frågan är om jag inte till och med lyckats väcka några slumrande hästkrafter också? 🙂