Häromdagen när jag stod i kön till Fakta (lokala matbutiken) så tyckte tydligen mannen framför mig i kön, som sannolikt redan hade smakat dagens första “bajer” (eller två), att det var dags att berika omvärlden med sitt vetande:
– Hvornår är det en ko?
Varken killen i kassan eller övriga i den väntade kön hade något bra svar på det.
– Når den er alene, ellers er det køer! (kor)
Dansk vardagshumor i ett nötskal! 🙂
Även om det skulle röra sig om en juridisk gråzon så är busringnings-apparna (“phone jokes” som de benämns på engelska) moraliskt helt förkastliga.
Tycker du att du har alldeles för många vänner eller att dina vänner tycker allt för bra om dig? Då är detta appen för dig. Du blir garanterat av med ett par vänner på nolltid!
Busringingar har nog förekommit så länge telefonen har funnits. Förr i tiden tycker jag nog att de var rätt harmlösa. Någon ringde med förställd röst och det hela var relativt lätt att genomskåda. Irriterande, men rätt harmlöst.
Busringnings-appar
Busringnings-appar
Busringnings-appar tar det hela till en ny nivå. Busringaren kan via en app “beställa” och betala för ett telefonsamtal till den utsatte som blir uppringd med ett inspelat “samtal”. Samtalet är utformat så att det är svårt att inte uppfatta det som ett verkligt samtal när det i själva verket är en inspelad monolog av en främmande person. T ex kan det föreställa en uppretad granne som anonymt skäller ut en för att man stjäl deras wifi och laddar ner filmer.
För att beställaren (busringaren) ska kunna få ta del av sitt “skämt” så spelas samtalet in och levereras som en ljudfil som busringaren kan spela upp och skratta åt tillsammas med sina vänner. Vill man så kan man ju dessutom dela ljudfilen via sociala medier och på så sätt fullständigt häckla och göra sig rolig på den utsattes bekostnad.
Realistiska samtal
Att samtalen uppfattas som realistiska är det inget tvivel om. I Danmark har polisen på senare tid fått telefonsamtal från personer som varit övertygade om att de blivit utsatta för brott efter att ha fått samtal från desssa busringings-appar. Samhällets resurser kan användas till bättre saker än att hantera busringningar.
Jag och min fru blev utsatt för ett sånt här skämt häromkvällen. Problemet för avsändaren är att denne inte är närvarande när samtalet kommer, så denne har ingen aning om ifall det landar vid en olämplig tidpunkt. Det är som att kasta iväg en handgranat i blindo, utan en chans att veta hur den träffar.
I vårt fall kom det första av flera samtal i slutet av middagen och av olika skäl på ett sätt som gjorde det mindre lyckat. Även om vi inom någon halvtimme blev varse om att det var ett skämt så förstörde det en stor del av kvällen för oss.
Practical jokes = socialt accepterad mobbning
Det hela är vad man skulle kunna beteckna som ett “pratical joke”, något som jag personligen inte har mycket till övers för. Om man skämtar med en person “face to face” så kan man snabbt fånga upp om ett skämt inte landar på ett bra sätt och hantera det genom att be om ursäkt eller på annat lämpligt sätt reparera skadan.
Ett practical joke är ett skämt på en annan persons bekostnad och här beträder man ett minfält eftersom det är lätt att den som är utsatt för det inte uppskattar skämtet. Den sociala normen är ju att man ska “tåla” lite skämt så vanligt är att man som utsatt klädsamt skrattar med åt skämtet.
Practical jokes är en mycket svår konst. Om man som utsatt skrattar från hjärtat för att det verkligen är roligt, då är det ett skämt på riktigt. Men i den sekund den som är utsatt för det inte skrattar av hjärtat, så faller det hela till att bara handla om socialt accepterad mobbning anser jag. De som utfört ett practical joke skrattar då åt den som är utsatt och inte med denne.
Som ung så vågade jag inte annat än att skratta med, men som vuxen har jag lärt mig att inte falla för den sociala normen. Mer än en gång har jag fått en knuff på axeln med orden “kom igen nu, det var ju bara ett skämt”. Som vuxen brukar oftast mitt svar då bli “ser det ut som att jag skrattar?”.
Kalla mig tråkig, men jag kommer inte skratta för att det förväntas av mig. Som barn skrattade jag med när någon lade häftstift på min stol i skolan och hela klassen skrattade åt mig. Practical jokes är inget annat än en vuxen-version av det.
I fallet med busringnings-appen så kan alltså vår vän sitta och lyssna på ljudklippet och skratta åt oss. Ljudklippet kan också delas med andra vänner och de kan tillsammans skratta – åt oss, men inte med oss. Vi skrattar nämligen inte.
Hade situationen utspelat sig under rasten på en skolgård, där en grupp elever utsätter andra för “skämt” och sedan skrattar åt dem så hade det kallats mobbning och förhoppningsvis resulterat i samtal med berörda elevers föräldrar från skolans sida.
Juridiskt
Nu är jag inte jurist, så på en rent lekmannamässig nivå så gissar jag att utsätta någon för ovanstående skämt och spela upp ljudfilen för andra för att gemensamt skratta åt skulle kunna landa under förtal eller någon form av ofredande.
Delar man ljudklippet i sociala media så hamnar det i en helt annan division. Här är det nog ingen tvekan om att skämtaren görs sig skyldig till lagbrott.
Som skämtare ska du inte heller förvänta dig något stöd av app-tillverkaren. I villkoren som du godkänner påtar du dig allt juridiskt ansvar så i rättssalen kommer du att vara ensam.
Att använda en lösenordshanterare (password manager) är mycket praktiskt eftersom man har många olika lösenord att hålla reda på. För det är väl ingen som har samma lösenord på olika sajter? 😉 Att ha samma lösenord på alla sajter är förstås ett enkelt sätt att slippa hålla reda på dem men risken är att om en sajt blir hackad så kan de komma åt ens konto på mängder av andra sajter. Så till att börja med är det alltså en bra idé att inte ha samma lösenord överallt.
Man kan låta webbläsaren, eller andra former av lösenordshanterare hantera dina lösenord. Det är praktiskt så slipper man komma ihåg dem och man slipper skriva in dem varje gång. Det finns lösenordshanterare som är rena offlinelösningar där dina lösenord sparas krypterat på din dator och det finns onlinelösningar som sparar dem på en server. Lösenordshanteraren i Chrome synkroniseras med https://passwords.google.com så att man kan ha dem åtkomliga mellan olika enheter.
Men hur säkert är det? Att överlåta sina lösenord till en online-tjänst innebär att du förlitar dig på deras säkerhet. Om online-tjänsten skulle bli hackad så är alla dina lösenord i orätta händer. Om du väljer att spara lösenorden i webbläsaren så är det så att om du lånar ut din dator till någon så kan denne lätt se dina lösenord i klartext. I Chrome går man bara till chrome://settings/passwords och i listan över sajter kan man klicka på ögat för att se dem i klartext. Det är också en bra idé att aktivera Googles tvåstegsverfiering eftersom det annars går att logga in med bara ditt Google-lösenord på https://passwords.google.com och se dem i klartext där.
Att spara lösenord till sajter som är “ofarliga”, d v s skulle kontot kapas är det inte hela världen är väl ok men jag skulle tänka mig för både en och två gånger innan jag sparar lösenord till något viktigt, t ex en webbshop där det går att handla på min räkning. För att slippa spara olika lösenord till olika sajter kan man skapa ett system i hur lösenorden är uppbyggda så att man själv kommer ihåg dem. De allra flesta sajter har idag också en funktion för att återställa ett bortglömt lösenord.
Vid en resa till Nederländerna så slutade plötsligt mobiltelefonen att fungera. I displayen stod “Endast nödsamtal” och omstart av telefonen hjälpte inte. Jag provade att göra manuellt val av mobilnätverk och då listas tre nätverk varav två med texten “(förbjudet)” efter och att försöka ansluta till det enda nätverk som inte hade den texten, T-mobile NL, gick inte.
Via ett Telia kontantkort kontaktade jag Telenor kundtjänst som provade alla trick. Sätt SIM-kortet i en annan mobil, samma resultat. De “nollställde” abonnemanget. Inte heller det hjälpte. De konstaterade att jag nog behövde ett nytt SIM-kort, något som jag behöver besöka en Telnor-butik i Sverige för, så det hjälpte inte riktigt min akuta situation.
Lösningen
Lösningen kom jag på själv genom att jag av ren nyfikenhet provade att göra en manuell nätsökning och provade att ansluta till NL KPN trots att det stod som förbjudet. Telefonen anslöt galant och nu rasade flera dagars SMS in. Vid en ny manuell nätsökning så hade texten förbjudet nu försvunnit vid NL KPN.
Jag provade då att välja vodafone NL som var det andra nätet som var listat som förbjudet. Det gick lika bra och nu försvann även texten förbjudet på detta nät. Det enda nät jag inte kan ansluta till är T-mobile NL. Men det fungerade nu utmärkt att ställa tillbaka telefonen på automatiskt nätsökning.
Förklaringen
Min kompis Pontus, som har en tidigare yrkeskarriär hos Europolitan, kunde förklara varför. De nät i utlandet som operatören har samarbet med ligger listade på SIM-kortet.
Troligen har Telenor bytt roamingpartner i Nederländerna sedan mitt SIM-kort utgavs och för det behöver mitt SIM-kort antingen bytas ut eller uppdateras genom att jag manuellt väljer någon av de operatörer som de nu har avtal med.
Så, rådet blir om man hamnar i en liknande situation – gör en manuell nätsökning och prova att välja de nät som är “förbjudet”.
Bryggeriet Frejdahl Skuld Viking Voyage juleøl
I Danmark benämns dagen då Tuborgs julöl släpps för året som “J-day”, “snestorm” (snöstorm) eller “snefald” (snöfall). Detta infaller traditionellt den första fredagen i november.
På bryggeriet Frejdahl faller snön dock tidigare än så. Redan i mitten av oktober fanns deras “Skuld” att finna i butikerna. Jag fick fatt i mitt exemplar hos Føtex i Helsingør till det facila priset 23 DKK för en flaska.
På bryggeriets hemsida står den dock listad som “Jul 2016” så man undrar i stilla sinne om de glömt att uppdatera hemsidan eller om Føtex dammat av restlagret från 2016? Icke destomindre smakar den utmärkt och bäst-före-datum är med god marginal inte passerad.
Nu är Tuborgs julöl inte på något sätt dålig, tvärtemot är den alldeles utmärkt. Dock finner jag Frejdahls “Skuld” ett antal pinnhåll bättre.
Busshållplatserna är utformade med vissa anordningar som har en bakomliggande tanke eller funktion.
- Ofta finns en mörk platta i trottoaren med små upphöjda bulor. Den kallas “taktil platta” och dess kontrast mot de övriga ljusare plattorna ska göra det lättare för resenärer med synnedsättning att se den. Resenärer som är helt utan syn kan känna bulorna med sin käpp.
- Vi stannar med bussens framdörr i första hand vid den taktila plattan om en sådan finns. Saknas den stannar vi med framdörren i höjd med hållplatsstolpen eller busskuren.
- Den vita ytan närmast kanten är det meningen att du inte ska stå på. Här riskerar du att skadas av bussen när den kör in till hållplatsen. Står du här är det svårt för busschauffören att stanna nära kanten. Något som behövs för att resenärer som har svårt att gå, barnvagnar, rullstolar eller rollatorer ska kunna komma ombord på bussen. Står du på det vita fältet riskerar du dessutom att träffas i huvudet av bussens högra backspegel som sticker ut vid sidan av bussens främre högra hörn.
- Är du ensam på en hållplats men inte ska med bussen, vinka gärna förbi bussen så slipper vi att stanna i onödan.
(Klicka på bilden för att se den större.)
Schiøtz Gylden IPA
Schiøtz Gylden IPA är en överjäst India Pale Ale med den lite annorlunda kryddningen i form av nypon och rosmarin som ger en karakteristisk smak utöver den tydliga humlen som består av Simcoe, Citra och Pacific Gem. Nypon och rosmarin är en lite otippad kombination som faktiskt fungerar väldigt bra. Frisk och mycket drickbar.
Schiøtz bryggs av Royal Unibrew A/S i Faxe.
Klarstein biggie digital
Drömmen är förstås ett bryggverk, vilket ger en hel del fler möjligheter i bryggprocessen. Nu ska man dock ha klart för sig att ett bryggverk inte är en “bakmaskin” där man häller i ingridienser och ut kommer färdig öl helt automatiskt i andra änden av maskinen. För att använda ett bryggverk så måste man förstå och kunna själva bryggprocessen. Liksom det faktum att du äger en hammare gör inte automatiskt att du kan bygga ett hus. Det är ett verktyg.
Nu ligger bryggverk ofta en bit upp i prisklass och i nuläget rymmer min ölbryggningsbudget inte riktigt ett sådant så jag har hittills bryggt i en 10-liters IKEA-gryta med BIAB. På Ebay sprang jag dock på Klarstein Biggie digital som är en konserveringsgryta på 27 liter, 2000 watt effekt, med timer och inställbar temperatur. Denna måste fungera utmärkt att brygga öl i tänkte jag.
Sagt och gjort, beställning lades via Ebay på en Klarstein Biggie digital från ett företag i Belgien. Priset ca 1500 SEK för en ny, oanvänd gryta i förpackning, inklusive frakt. Tappkranen i plast byttes ut mot en kulventil i rostfritt stål med anslutning för 10 mm slang. På insidan i grytan monterades ett bazooka-filter och den medföljande falskbotten fick modifieras lite (se modifiering 1 nedan).
För att få ett rullande vörtkok gick det dock inte att ställa termostaten på 100 grader eftersom värmaren då omväxlande slog av och på varvid koket avtog tills den slog på igen. Istället ställde jag temperaturen på “oändlig” och därmed får man inte heller någon timerfunktion men i gengäld ett konstant rullande vörtkok.
Vid den första bryggningen fick jag problem med att överhettningsskyddet slog av ett antal gånger under vörtkoket, så detta kopplade jag ur innan nästa bryggning. Med den urkopplad bör man inte lämna den oövervakad eftersom överhettningsskyddet är en säkring mot brand, om den ordinarie temperaturstyrningen skulle sättas ur funktion. Jag har tydligt märkt grytan med att detta är urkopplat, om den någon gång skulle hamna i någon annans händer. Se modifiering 2 nedan.
Min idé att använda Klarstein Biggie digital för ölbryggning var visst inte helt fel. Brewferm säljer den nu under eget märke med en annan tappkran. I övrigt ser produkten identisk ut. Problemet med överhettningsskyddet verkar de ha adresserat genom att uppmana om att man ska röra i mäsken under mäskningen.
Vörtkylare (immersion wort chiller)
När jag tidigare bryggde i en 10-litersgryta från IKEA så kylde jag vörten genom att helt enkelt sätta ner hela grytan i diskhon som jag fyllt med iskallt vatten och ett 10-tal kylklampar. Med Klarstein-grytan är ju detta inte möjligt så för kylningen inhandlades en vörtkylare (immersion wort chiller) via Ebay. Den kopplas till vattenkranen och med ett lagom flöde kyler den vörten på 15-20 minuter. Se bara upp med att det första kylvattnet som kommer ur kylaren kan vara mycket hett.
Modifiering 1 av Klarstein Biggie digital – Kulventil
Det tog en del research att hitta kulventil, övergångar och bazooka-filter på Ebay och kräver lite händighet eftersom det befintliga hålet för tappkranen måste borras upp några mm med en konisk borr (ta det försiktigt så du inte borrar för stort hål). Vill du slippa besväret med att modifiera den själv, överväg istället att köpa den som Brewferm säljer.
För modifieringen behövs:
- 1 st 1/2″ kulventil i rostfritt stål med hane och hona med slanganslutning, brickor och packningar och 1/2″ hona-hona
- 1 st 1/2″ bazooka-filter 15 cm (6 inch) i rostfritt stål
- Gängtape, vit, går att köpa på närmaste bygghandel
- Platta packningar med 1/2″ innerdiameter. De O-ringar som följer med i kitet ovan hade jag mycket svårt att få tätt med.
Den vita falskbotten i plast som följde med Klarstein biggie digital var jag tvungen att modifera, d v s klippa upp en “tårtbit” i för att ge plats åt bazooka-filtret.
Kulventil med slanganslutning på plats
Jag använde platta packningar med 1/2" innerdiameter och en del vit gängtape för att få det tätt.
Falskbotten modifierad
En "tårtbit" urklippt med tång i den vita falskbotten i plast för att ge plats till bazooka-filtret.
Modifiering 2 av Klarstein Biggie digital – Urkoppling av överhettningsskydd
OBS!
- Du gör modifieringen på egen risk. Att koppla ur överhettningsskyddet innebär potentiell brandfara!
- Du modifierar delar som har med 230 volt AC att göra. Har du inte kompetensen för att arbeta med el – låt bli.
- Innan du börjar, se till att utrustningen är bortkopplad från elnätet.
Tre skruvar
Pilla bort gummifötterna med en kniv för att komma åt de tre skruvarna som håller elektronikdelen.
Öppna på glänt
Kablarna gör att man bara kan öppna en liten bit, men tillräckligt för att komma åt.
Överhettningsskyddet
Bimetallkontakten som fungerar som överhettningsskydd.
Förbikoppling av överhettningsskydd
Dra ur kablarna anslutna till FUS021 och FUS022 på kretskortet och ersätt med en bygling (svarta kabeln på bilden).
Gulden Draak Brewmaster 2016
Gulden Draak från belgiska Brouwerij Van Steenberge N.V. är en belgisk lite mörkare tripel som snabbt föll mig i smaken. Denna variant är lagrad på whiskeyfat vilken ger den en tydlig trä- och whiskeykaraktär. Med väl godkänt!
Inköpt våren 2017 i Utrecht hos Albert Hejn för €1.89 per flaska. Oklart om den i skrivande stund fortfarande existerar i sortimentet.
Idag tog jag och Jannemieke en tur över till Sverige och Helsingborg för att strosa, kanske shoppa och dricka en kopp kaffe. Tack vare ett tips från @buss_borg på Instagram så visste jag att de skulle arrangera provturer med en självkörande förarlös buss och det tillfället ville man ju inte missa.
Nu är det med lite blandade känslor som jag kliver ombord. Som tekniker, nerd och datormupp så kan jag inte undgå att fascineras av tekniken. Men som busschaufför är det med sorg jag ser utvecklingen. Det sistnämnda eftersom jag personligen tycker det är riktigt kul att köra buss och den dagen jag ersätts av en dator är en sorgens dag.
Men visst inser jag att trafiken kommer att bli säkrare med såväl självkörande bilar som självkörande bussar eftersom den vanligaste olycksorsaken är “den mänskliga faktorn”. Visst kommer vi ha olyckor inledningsvis orsakade av buggar i programvaran men när väl de är lösa så kommer vi säkerligen ha en mycket säkrare trafik än idag. Men ack så tråkig. Det tar tyvärr nog bara ett par generationer så finns det ingen längre som saknar att köra varken bil eller buss eftersom det inte är någon längre som gör det.
Jag kommer väl att sitta på ålderns höst och beklaga mig över att “det var bättre förr” när man fick köra bussen själv. Eller i alla fall roligare. Min fru vägrar envist att ta körkort. Hon har ju för det första en privatchaufför (jag) och numera har hon fått argumentet att hon bara väntar på att de självkörande bilarna kommer på marknaden så ska hon minsann också skaffa en bil.
Så här såg det ut på provturen utan förare i Helsingborg idag (2017-09-16).
Kommentarer